
Naprapat
Läs mer och boka tid hos naprapat
En naprapat diagnostiserar och behandlar muskel- och ledproblem, särskilt i rygg och nacke. Med manuella tekniker, rehabiliteringsövningar och rådgivning om ergonomi och livsstil hjälper de patienter att minska smärta och återfå funktion, ofta vid idrottsskador och kroniska besvär.
Naprapatbehandling
Mammakonsultation
Screening/rörelseanalys
Telefonkonsultation
Boka naprapat
En naprapat är en vårdgivare som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla muskel- och ledproblem, särskilt i rygg och nacke. Naprapater använder en kombination av manuella tekniker som manipulation och mjukdelsbehandling samt rehabiliteringsövningar för att hjälpa patienter att återfå funktion och minska smärta. Behandlingen kan också inkludera rådgivning om livsstilsförändringar och ergonomi. Naprapater arbetar ofta med idrottsskador, kroniska smärtor och andra muskel- och skelettrelaterade besvär.
Vanliga symptom
-
Ryggskott, eller akut lumbago, är en plötslig och intensiv smärta i nedre delen av ryggen. Det uppstår ofta som en följd av en muskel- eller ledpåverkan i ländryggen. Smärtan kan göra det svårt att röra sig normalt och kan ibland stråla ut i skinkorna eller låren.
Symptom:
- Plötslig, intensiv smärta i ländryggen.
- Stelhet och svårighet att röra sig.
- Smärtan förvärras vid vissa rörelser eller kroppsställningar.
- Ibland kan musklerna i ryggen krampa.
Orsaker:
Ryggskott kan uppstå av olika anledningar, till exempel:
- En plötslig rörelse eller felaktig lyftteknik.
- Dålig hållning eller långvarigt stillasittande.
- Överansträngning av ryggmusklerna.
- Spänningar i ryggens muskler eller en låsning i ryggradens leder.
- Underliggande problem som diskbråck (dock mindre vanligt vid klassiskt ryggskott).
Behandling:
De flesta fall av ryggskott går över av sig själva inom några dagar till veckor. För att lindra smärtan bör man:
- Hålla sig aktiv men undvika rörelser som gör smärtan värre.
- Använda receptfria smärtlindrande läkemedel som ibuprofen eller paracetamol ffa för att få sova ostört då sömnen är där vi läker allra mest och bäst.
- Värme gör oftast att det känns mjukare och bättre. Så att duscha varmt, använda liniment eller prova att basta, kan vara värt att prova. En del upplever även kyla som smärtlindring. Men här får man prova sig fram vad man tycker hjälper bäst, värme eller kyla.
- Utföra lätt stretching eller enklare övningar för ryggen.
Om smärtan inte förbättras efter ett par veckor, eller om du upplever domningar, svaghet i benen eller problem med att kontrollera urin och avföring, bör du söka vård. Detta kan vara tecken på en mer allvarlig åkomma. -
Nackspärr, eller “akut torticollis”, är ett tillstånd där musklerna i nacken plötsligt blir spända och stela, vilket orsakar smärta och begränsad rörlighet i nacken. Det kan vara mycket obehagligt, men är oftast ofarligt och går över av sig självt inom några dagar till en vecka.
Symptom:
- Plötslig smärta och stelhet i nacken.
- Svårt att vrida eller röra huvudet, ofta i en riktning.
- Smärtan kan stråla ut mot axlar, skuldror eller övre delen av ryggen.
- Ibland kan musklerna kännas hårda eller spända vid beröring.
Orsaker:
Nackspärr kan uppstå av flera anledningar, ofta utan någon tydlig förvarning:
- Plötsliga rörelser eller felaktig kroppshållning, till exempel att sitta i en dålig position under lång tid.
- Kyla och drag, som att utsättas för kall luft på nacken.
- Stress och spänningar som leder till överansträngning av nackens muskler.
- Sömn i en dålig position, där nacken hamnar i ett obekvämt läge under natten.
- Ibland kan det bero på en mild inflammation eller irritation i lederna i nacken.
Behandling:
De flesta fall av nackspärr kan behandlas med egenvård:
1. Rörelse: Försök att hålla nacken i rörelse, även om det känns stelt. Undvik dock hastiga rörelser.
2. Värme eller kyla: Applicera en värmekudde eller varm handduk på det drabbade området för att slappna av musklerna. Vid svullnad kan kyla vara mer effektivt.
3. Massage och stretchning: Försiktig massage av musklerna eller lätt stretchning kan lindra spänningarna.
4. Smärtlindring: Receptfria läkemedel som paracetamol eller ibuprofen kan minska smärta och inflammation.
5. Avslappning: Stresshantering och avslappningsövningar kan minska muskelspänning.
När ska man söka vård?
- Om nackspärren inte går över inom några dagar.
- Om du upplever domningar, svaghet eller stickningar i armarna.
- Om nacksmärtan är följd av en olycka eller om den är extremt intensiv.
- Om du har andra symtom, som feber, stelhet i hela nacken eller svår huvudvärk, vilket kan vara tecken på en mer allvarlig åkomma, som hjärnhinneinflammation. -
Ischias är en smärta som orsakas av irritation eller kompression av ischiasnerven, den längsta nerven i kroppen. Symtomen inkluderar smärta som strålar från nedre ryggen eller skinkorna ner längs benet, ofta ensidigt. Smärtan kan variera från en molande värk till en skarp, brännande känsla. Andra symtom kan vara domningar, stickningar eller svaghet i benet.
De vanligaste orsakerna till ischias är diskbråck där en skadad disk i ryggen trycker på nerven, eller spinal stenos som innebär en förträngning av ryggradens kanaler där nerven kan bli inklämd. Även muskelspänningar eller skador kan orsaka irritation av ischiasnerven.
Behandlingen varierar beroende på orsaken och symtomens svårighetsgrad. Vid besök hos oss ställer vi frågor och gör en noggrann undersökning för att kunna ställa rätt diagnos, bedöma orsak till besvär och avgöra vilken typ av behandling och rehab som passar just dig bäst.
Ofta får du en kombination av manuell behandling som t.ex. muskel- och ledbehandling, rehab och rådgivning. Vi kan även använda oss av olika diskavlastande behandlingstekniker vid behov. Vid svårare fall eller långvariga besvär kan vår läkare kopplas in om det finns
behov av starkare medicinering en kortare period. I sällsynta fall kan det krävas epidurala injektioner eller kirurgi, vi har ett stort nätverk med goda kontakter och samarbeten vid behov av remiss vidare för dessa behandlingar.
-
Huvudvärk är ett vanligt tillstånd som kännetecknas av smärta eller obehag i huvudet eller nacke. Symtomen varierar beroende på typ av huvudvärk och kan inkludera tryck, pulserande smärta eller en konstant värk. Huvudvärk kan åtföljas av illamående, ljuskänslighet eller yrsel.
De vanligaste typerna av huvudvärk är:
1. Spänningshuvudvärk: Den vanligaste typen, ofta orsakad av stress, muskelspänningar eller bristande ergonomi. Smärtan är ofta konstant och känns som ett tryck runt huvudet.
2. Migrän: En intensiv, pulserande smärta, ofta på ena sidan av huvudet, som kan åtföljas av illamående, kräkningar och ljus- eller ljudkänslighet. Vissa upplever även så kallade aurafenomen som är ljusfenomen i form av exempelvis flimmer i synfält, ljusblixtar, sicksackmönster eller synfältsbortfall. Dessa kommer oftast innan huvudvärken bryter ut.
3. Klusterhuvudvärk (Hortons): En sällsynt och mycket intensiv smärta som vanligtvis uppträder runt ett öga och kan vara återkommande i perioder. Ofta återkommande kortare anfall av kraftig värk i kombination med påverkan på öga och/eller näsa, till exempel att ögat tåras, pupillen förminskas, rinnsnuva eller nästäppa
4. Huvudvärk vid bihåleinflammation: Smärta och tryck i pannan, kindbenen eller över näsan. Ofta åtföljt av förkylning och nästäppa.
Orsaker till huvudvärk kan vara stress, dålig sömn, dehydrering, hormonella förändringar, allergier, eller överansträngning. I vissa fall kan huvudvärk vara ett tecken på underliggande sjukdomar som infektioner eller neurologiska problem.
Behandlingen beror på huvudvärkens typ och orsak. Behandlingsalternativ inkluderar muskel- och ledbehandling, nålbehandling, rehabövningar, avslappningstekniker och ibland vid behov receptbelagda läkemedel. Om huvudvärken bedöms vara stressrelaterad kan den manuella behandlingen kompletteras med besök hos någon av våra samtalsterapeuter. Vid svåra besvär med migrän kan vår läkare bidra med recept på särskilda läkemedel om behov av detta finns.
-
Axelbesvär är vanliga och kan bero på överbelastning, repetitiva rörelser, belastning med bristande ergonomi, skador eller åldersrelaterade förändringar i axelledens struktur. Symtomen inkluderar smärta, stelhet, begränsad rörlighet eller svaghet i axeln, ibland åtföljt av svullnad eller känslighet vid rörelse.
De vanligaste typerna av axelbesvär inkluderar:
1. Impingement (tillfällig inklämning av sena eller bursa): När en sena i rotatorkuffen eller en svullen slemsäck(bursa) kläms mellan beniga strukturer i axeln, vilket leder till smärta vid lyft och rörelse.
2. Bursit: Inflammation i en av de bursor som finns i axelleden. Bursorna är små, vätskefyllda säckar som fungerar som kuddar och hjälper till att minska friktion mellan ben, senor och muskler i leden. När en bursit uppstår, blir en eller flera bursor inflammerade och svullnar, vilket kan orsaka smärta och begränsad rörelse. Ibland kan tydlig värmeökning eller rodnad uppstå runt leden. Det kan orsakas av exempelvis överbelastning eller repetitiva rörelser. Till exempel vid sporter som tennis eller simning, eller i yrken där armen används mycket ovanför huvudet. En skada eller ett fall mot axeln kan också irritera eller skada bursan. I vissa fall orsakas bursiten av någon inflammatorisk sjukdom, till exempel artrit eller andra systemiska inflammatoriska tillstånd.
3. Rotatorkuffskador: Skador på musklerna eller senorna i rotatorkuffen som kan orsaka smärta, svaghet och begränsad rörlighet. Särskilt vid lyft eller i en annan rörelse av överarmen beroende på vilken muskel som är skadad.
4. Frozen shoulder (adhesiv kapsulit): En smärtsam stelhet i axeln där rörelseomfånget blir kraftigt begränsat. Det utvecklas ofta långsamt och kan vara relaterat till tidigare skada eller inflammation men kan också uppstå spontant utan någon tydlig orsak.
5. Instabilitet: En instabilitet i axelleden innebär att axelleden inte är tillräckligt stabil för att hålla överarmsbenet i rätt position. Detta kan bero på skada eller nedsatt funktion i ligament, senor eller muskler som normalt stabiliserar axeln. Instabilitet kan uppstå efter trauma och luxation när axeln går helt eller delvis ur led. Det kan även uppstå instabilitet pga upprepade mikroskador som försvagar strukturer runt axeln. Vanliga symtom är belastningsrelaterad smärta, återkommande tillfällen där axeln helt eller delvis går ur led, känsla av att axeln “ger vika” eller svaghet i axel och/eller skuldra.
6. Artros i axelleden eller AC-leden (leden mellan nyckelben och skulderblad): Slitage på led och ledbrosk som kan orsaka smärta och stelhet, särskilt vid rörelse.
Behandlingen varierar beroende på typ och svårighetsgrad av besvären. Många besvär kan behandlas med olika mjukdels- och ledbehandling, stötvågsbehandling, laserbehandling, nålbehandling, anpassad belastning och rehab. I vissa fall med kraftig smärta eller långvariga besvär som inte svarar på övrig behandling kan det behövas antiinflammatorisk medicinering en period för att främja sömn och läkning.
Vid allvarligare skador eller långvariga problem kan injektioner, som kortisoninjektioner, eller kirurgi vara aktuella alternativ. Det är viktigt att få rätt diagnos för att kunna välja bästa behandlingsstrategi.
-
Armbågsbesvär är vanligt förekommande och kan orsakas av överansträngning eller skador i samband med idrottande eller arbete, åldersrelaterade förändringar eller inflammatoriska tillstånd. Symtomen inkluderar smärta, svullnad, stelhet, begränsad rörelseförmåga eller svaghet i armen, ofta förvärrat vid rörelse eller belastning av armbågen.
Vanliga typer av armbågsbesvär inkluderar:
1. Tennisarmbåge (lateral epikondylit): Inflammation i senorna på utsidan av armbågen, orsakar smärta vid ansträngning, särskilt vid lyft eller grepp.
2. Golfarmbåge (medial epikondylit): Inflammation på insidan av armbågen, vanligtvis orsakad av repetitiva rörelser som involverar böjning eller rotation av handleden.
3. Armbågsbursit: Inflammation i bursorna, de små vätskefyllda “kuddarna” som skyddar leden. Detta leder till smärta, rodnad och svullnad vid armbågen.
4. Armbågsfraktur eller dislokation: Skador på benen eller ledstrukturer i armbågen, ofta orsakade av olyckor eller trauma, som kan leda till svår smärta och oförmåga att röra armen normalt.
5. Ulnariskompression: Kompression av ulnarnerven vid armbågen, vilket kan orsaka domningar, stickningar, smärta och ev svaghet i handen och underarmen. Ofta orsakat av långvarigt stödjande av armbågarna mot hårt underlag. Liknande symtom kan uppstå av frekvent mobilanvändande där armbågen hålls statiskt böjd mer än 90 grader. Då sträcks nerven ut och blodförsörjningen kring nerven försämras.
Behandlingen beror på besvärens typ och svårighetsgrad.Många besvär kan behandlas med olika mjukdels- och ledbehandling, stötvågsbehandling, laserbehandling, nålbehandling, anpassad belastning och rehab. Vid mer allvarliga skador eller långvariga besvär kan injektioner, som kortison, eller kirurgi vara aktuella alternativ. I många fall är tidig diagnos och behandling avgörande för att förebygga långvariga besvär.
